Skip to content
» Startsidan
Andligt liv
Skrivet av Göte Brunberg 2009-03-22

De svenskar som i tidig medeltid koloniserade Rickul/Nucköområdet var troligen redan vid sin ankomst kristna (romerska katoliker). Om den tidiga kyrkliga verksamheten saknas uppgifter. Man kan anta att så länge som området hade en liten befolkning så sköttes de kyrkliga angelägenheterna av präster från det nära liggande Hapsal. När befolkningstalet ökade uppstod behov av att inom området skapa en kyrkosocken, Nuckö socken, och en församling, Sankta Katarina församling. En kyrka byggdes mitt i Nuckö, som då var en ö. Det långa avståndet från de mest avlägsna byarna gjorde det besvärligt att komma till kyrkan och därför byggdes under 1600-talet kapell i Sutlep och Roslep och på Odensholm.

1. Nuckö kyrka

Nuckö kyrka
Nuckö kyrka

Sankta Katarina kyrka i Nuckö byggdes antagligen ursprungligen på 1200-1300-talet. Det nuvarande långhuset av sten byggdes på 1400-talet. Kyrkan var ursprungligen lägre än idag, hade inget torn och fungerade under medeltiden även som försvarsbyggnad. Under åren 1862-1873 utfördes en omfattande ombyggnad av kyrkan. Det nuvarande tornet byggdes, murarna höjdes och ett nytt tak lades på. Altaret, predikstolen och bänkarna renoverades. Kyrkan har nu 500 sittplatser.

I tornet finns två kyrkklockor: en större med en omkrets av ca 200 cm och en mindre med en omkrets av ca 180 cm. Kyrkans predikstol och altare härstammar från 1600-talet. Ljuskronorna är från 1700-talet och är skänkta från Rickul herrgård.

Kyrkan har klarat sig relativt väl under sovjettiden. En förklaring är att man inte lämnade den åt sitt öde utan hela tiden använde den för gudstjänster. När det var för kallt att ha gudstjänsterna i kyrksalen tände man kaminen i sakristian och höll gudstjänsterna där.

Vid Nuckö kyrka finns två kyrkogårdar, en äldre bredvid kyrkan och en yngre en bit bort vid vägen mot Birkas. Den yngre kyrkogården anlades vid 1800-talets mitt och lades ned efter andra världskriget. På kyrkogården vid kyrkan ligger också Nuckö Frihetsmonument, som restes 1935 till minne av dem som stupade i Frihetskriget. Under sovjettiden förstördes det men återställdes och återinvigdes 1990.

2. Rosleps kapell

Rosleps kapell
Rosleps kapell

I Roslep byggdes i början av 1600-talet ett träkapell. Det ersattes 1835 med det nuvarande stenkapellet, som ligger på samma plats. Träkapellet flyttades till Sutlep och ersatte där det ursprungliga träkapellet.

Uppförandet av stenkapellet bekostades av förvaltaren ("amptmannen") Mathias Rösler på Rickul godset. På en trätavla som är bevarad finns namnen på de ansvariga byggmästarna: snickaren Johan Klingberg, målaren Anders Åberg, muraren Anders Söman och fogden Johan Treiberg.

Under sovjettiden stängdes kapellet. Plåtarna på en del av taket stals varefter takkonstruktionen ruttnade och taket föll in. Tornet rasade någon gång i slutet av 1970-talet. Vad som fanns kvar av kapellet när de första svenskarna kom tillbaka till platsen var väggarna och en del av taket. Genom en insamling kunde murarna säkras mot fortsatt förfall. Man rustade även upp det gamla bårhuset till minneskapell och röjde upp på kyrkogården.

År 2005 påbörjades arbetet att återuppbygga kapellet och det stod klart hösten 2006. Det återinvigdes i oktober 2007.

Läs mer om Rosleps kapell här.

3. Sutleps kapell

I Sutlep byggdes på 1600-talet ett träkapell. Det ersattes i slutet av 1830-talet av det gamla träkapellet från Roslep. År 1971 flyttades det till friluftsmuseet Rocca al Mare i Tallinn.

4. Jesu kapell på Odensholm

På Odensholm byggdes på 1600-talet ett träkapell vid den dåtida hamnplatsen. År 1766 ersattes det på samma plats av ett kapell av kalksten, Jesu kapell. På kyrkogårdsporten fanns i modern tid en trästaty av Martin Luther, som 1852 hade bärgats från ett sjunket brittiskt fartyg. Kapellet är nu en ruin.

Sutleps kapell
Sutleps kapell
Jesu kapell
Jesu kapell på Odensholm

5. Präster

I Nuckö församling har fram till andra världskriget verkat följande präster:

1500 Andreas
? Peter Thomas
1552 Johannes Duvel (Teuffel)
1586-1613 Paul Erich (Kettler)
1613-1638 Martin Winter
1638-1682 Isaac Hasselblad
1653-1659 adj. Peter Andersson Falck
1679-1718 Christian Hasselblad
1722-1727 Carl Friedrich Hasselblad
1727-1738 Johan Friedrich Becker
1739-1754 Johan Benedict Wolter
1752-1753 adj. Christian Heinrich Seelmann
1755-1774 Jonas Laurentius Carlblom
1774-1789 Johan Lithander
1789-1814 Gustav Carlblom
1815-1861 Johannes Carlblom
1861-1864 Anton Herman Haller
1865-1902 Wilhelm Girgensohn
1897-1900 adj. Väinö Immanuel Melin
1902-1910 Eduard August Maass
1911-1916 Oskar Ferdinand Sevelius
1916-1918 Gunnar Buhre
1919-1933 Eugen Tannenbaum
1933-1937 Sven Danell
1938-1939 Herbert Rosenstein
1939-1944 Konstantin Kütt och Ivar Pöhl, Fr. Pohlamees

Under åren 1718-1722 sköttes prästsysslan hjälpligt av prosten i Hapsal, Andreas Melitz.